Korre o Arre in Uptown

Jag är så fruktansvärt trött på att plugga nu, jag har noll motivation och allt känns bara nattsvart. Jag fattar inget av det jag läser och förstår inte förns någon, dvs Martin förklarar för mig. Jag tycker så synd om honom som kämpar och kämpar för att jag ska förstå även fast jag sitter som ett stort jävla frågetecken hela tiden. Jag tror inte att jag skulle ha det tålamodet han har, eller jag vet att jag inte skulle ha det.

Felet med mig är att jag alltid börjar grina när jag inte förstår, ganska komiskt men för stunden tycker jag fruktansvärt synd om mig själv. Och att jag sitter och grinar i typ en kvart gör ju saken inte lättare. Idag har jag grinat 3grr, rekord för den här veckan. Efter allt grinande och försök till att förstå fick jag så dåligt samvete att jag gav Martin en peng till att köpa sushi, som han var så sugen på men inte hade råd med. Hello världens bästa flickvän!? Ne all credd till min fina pojkvän! De här får bli ett hyllnings inlägg till honom! Ibland förstår jag inte hur han orkar med mig.. <3